Släktforskning Att börja söka sina rötter innebär inte att rusa iväg till första bästa arkiv för att börja plöja igenom gamla dammiga luntor. Nej, det handlar istället att försöka få fram så mycket som möjligt om släkten, innan du startar den egentliga forskningen. Fråga släktingar om de vet något om förfäderna, leta efter gamla foton, handlingar och brev i byrålådor, i källare och på vind. När släktingar och byrålådor sagt sitt, är det dags att börja forska med hjälp av kyrkböcker och andra gamla handlingar. Gå till närmaste bibliotek, där finns böcker och tidskrifter som handlar om släktforskning. Studieförbunden anordnar cirklar i släktforskning. Har du deltagit i en sådan slipper du göra de vanligaste nybörjarfelen. Du får lära dig vilka arkivhandlingar som finns, var dom finns, och hur du ska gå till väga Hur gör du sedan? 1. Starta med farfar eller farfars far, mormor eller mormors mor. Ta reda på i vilken socken de varit födda. (OBS! Om du vill ha uppgifter som gäller de närmaste 70 åren, så är dessa sekretessbelagda. Då måste du vända dig till pastorsexpeditionen i den församling det gäller). 2. Sök fram pärmen över födda, vigda och döda, 1865-1935 (SCB). 3. Sök i födelseboken tills du hittar rätt person. Då får du även reda på föräldrarnas namn och var de bodde. 4. Titta i registret för den församling det gäller och välj en husförhörslängd som omfattar den tidsperiod då de personer du söker var födda. Då kan du se vilka sidor som upptar byn och vilket mikrokort du ska välja. 5. Använd en mikrokortläsare och läs sida efter sida till du hittar den elgr dem du söker. Alla innevånare i byn finns antecknade. Här hittar du födelseår och födelseorter. 6. Gå tillbaka till födelseboken och leta efter vederbörandes födelseuppgifter. Du får så fram ytterligare en generation. 7. Var noga med källanvisningar. Anteckna alltid nummer på det mikrokort som du fått din uppgifter från. 8. Sedan är det bara att fortsätta, och jag är säker på att när du en gång börjat är du fast, för släktforskning är på alla sätt en fascinerande sysselsättning. Släktforskning innebär ju att söka efter en svunnen verklighet. Nutidsmänniskans verklighet består av både glädjeämnen, sorg och död. Krig har pågått i princip oavbrutet sedan 1914. Inget som vi vårt land varit direkt inblandade i, men utvecklingen av massmedia innebär att vi dagligen påminns om de lidanden som många människor, vuxna och barn, utsätts för. Fattigdom och umbäranden var ingenting främmande för allmogen under 1500- och 1600-talen. Krigen vilka fördes av makthungriga kungar, och där bönderna och deras söner kämpade och dog, kostade landet stora pengar och allt skulle betalas av folket genom dryga skatter. Senare under 1700- och 1800-talet , när jorden inte längre räckte åt alla, utvecklades en klass av torpare och backstugusittare och bland dessa, de allra fattigaste, upplevde man säkert ofta hungersnöd. Många av mina äldsta anor har jag funnit har jag funnit i Anundsjöbyarna, Grundtjärn, Kubbe, Västergensjö , Ödsbyn och Sörflärke. T ex var min fm ff mm ff ff Påwel Hindersson, nybyggare och bonde på Grundtjärn 2:1, Anundsjö (Y). Om honom är följande skrivet: Den som först bröt mark i Grundtjärn var Påwel Hindersson. I juli 1623 hade han och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1635 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granne. 1649 har Påwel Hindersson och Olof Larsson bott så länge i Grundtjärn att de skattar för fyra seland vardera. Inför rätten sträckte de befallningsmannen handen och "utlovade att ännu 2 seland opå sig taga och herefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa". 1650 övertar sonen Pål gården efter sin far. Han får då fastebrev på fyra seland. Det kan tänkas att den lägre beskattningen kommer sig av att, "bemälte Pål vid pass 12 års tid uti knekttjänsten varit haver och och anno 1652 sin broder Jon för sig inbytt". Vilken hjälp har du av din Macintosh? När du jobbat ett tag med din släktforskning kommer du snart till det stadium när du börjar få svårt att hantera dina anteckningar. Du går formligen vilse bland anfäderna, och så en dag inser du att du borde försöka ta Macen till hjälp. Själv såg jag en annons i en släktforskningstidskrift, och beställde så mitt första program för släktforskare. Det programmet hette HyperGen 4.0, och kan användas i Macen under förutsättning att programmet HyperCard finns installerat. Nu när jag har erfarenhet även av andra program har jag insett att HyperGen inte är det program jag skulle satsa på, om det vore aktuellt. Det finns idag en uppsjö av släktforskningsprogram och jag har förutom HyperGen, provat DisGen, PAF och Reunion. Om samtliga program kan sägas att de används för registrering av dina anor, alltså individer och familjer. Dessa kan du sedan vid behov skriva ut i form av ansedlar, antavlor och listor av skilda slag, beroende på vilket program du använder. Det skulle föra för långt att här gå in på hur de enskilda programmen fungerar. Jag tycker att den enskilde användaren själv ska avgöra vilket program som passar just honom bäst. Jag kan väl ändå säga att för mej har PAF passat utmärkt. Programmet är både lätt och roligt att arbeta med och klarar det mesta som en släktforskare kräver. Reunion har jag nyligen installerat, men kan notera att det skiljer sig från övriga program på så vis, att man kan lägga in bilder och sen kan man, om man så önskar, skriva ut t ex en ansedel med foto på mormors mor. PAF 2.3.1 är framställt av Mormonkyrkan eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga som dom egentligen heter. Programmet kostar 350:-, och du beställer det från Ulla-Lena Larsson, Haparandavägen 46, 857 31 Sundsvall, tel 060 - 50 04 23. Reunion 8.0 säljs av GenSoft i Åre. Programmet kostar 1245:- inkl moms, exkl frakt. Programmet är utvecklat i USA och sedan översatt till svenska av GenSoft. Reunion 8 är anpassat för både Mac OS 8.5 till Mac OS 9.2 och Mac OS X. DisGen 4.5 utges av Föreningen datorhjälp i släktforskningen, DIS. Tyvärr så har Föreningen DIS beslutat sig för inte vidareutveckla DisGen för Macintosh. Man skyller på utvecklingsverktyget från Microsoft. Så nu finns DisGen endast för Windows. Du som har frågor att ställa när det gäller släktforskning och användning av släktforskningsprogram är naturligtvis välkommen att ställa frågor till undertecknad. Lycka till med forskningen! Sune Edlund sune.org Några bra släktforskningslänkar: Rötter - Svenska Släktforskarförbundets elektroniska tidning. Svenska Släktforskarlänkar - här hittar du bra länkar! Robert Edlunds släktforskningshemsida.